Vinter-Hugo
Mål för projektet
Projektets mål är att demonstrera autonoma lättgodstransporter i vintermiljö och utveckla tjänster med användare för hållbarhet i resande, tillväxt och samhällsutveckling.
Bakgrund och samhällsutmaning
Transportsystemet är under förändring. Vi behöver tryggare, effektivare, mer inkluderande och mer hållbara transporter.
Projetktet Vinter-Hugo har som syfte att i Tavelsjö-Rödåbygden testa en systemlösning som både sänker koldioxid-utsläppen för godstransport i glesa geografier och skapar förutsättningar för en levande landsbygd via autonoma transportrobotar för lättgods (ökad inkludering & effektivitet).
Samma systemlösning ska användas för transporter på Rönnskärsverken. Vidare kommer systemdemonstratorn att stötta en utforskande tjänstedesign runt lösningens potential att bidra till att stärka upp Sveriges förmåga att genomföra en mobilisering och vår försörjningsberedskap.
Projektet är en uppföljning av det pågående FFI-projektet ”Living Lab för autonoma transporter i glesbygd”.
Minskade totalutsläpp för godstransporter:
Traditionellt sett är de yttersta delarna av transportsystemen, kapillärerna, ofta de som sist får ta del av utveckling och ny teknik på grund av minskande ekonomiska skalfördelar. ”Last-mile” transporter är allmänt de svåraste att effektivisera på grund av att det ofta är transporter över stora ytor och med låga volymer (Olsson, 2023). Detta gäller inte minst på svensk landsbygd. Transportsystemet kämpar med att skapa effektiva lösningar längst ut i systemet. Här lyfts intermodalitet som vägen framåt för effektivitet och utsläppsminskning, speciellt kombinerat med elektrifiering.
Här saknas det dock bra lösningar för sista-milen-transporter då chaufförkostnaden kvarstår oberoende av laststorlek. Istället blir lösningen ofta att privatpersoner plockar upp varorna med bil, vilket inte ökar effektiviteten i godstransporten utan förskjuter utsläppen och bördan till privatpersonen. I svensk glesbygd är detta en svår utmaningen för att nå nollutsläpp i trafiken.
Bilberoendet leder till både stora utsläpp, tidsåtgång och minskad livskvalitet för de boende. Statistik från Trafikverket visar att personbilstrafiken på landsbygden utgör ca 45% av all biltrafik i Sverige. En relativt liten andel av befolkningen står för en stor andel av personbilstrafiken, inte för att de önskar så utan för att det finns inga andra alternativ.
Fördelar med en autonom transportrobot för lättgods:
- Lägre kostnad då både chaufförs- och drivmedelskostnad minskar.
- Ökad effektivitet då de mindre transportrobotarna bidrar till en ökad möjlighet för finfördelning av lättgodstransport stora kapitalkostnader eller fördröjningar på transporten (för att rutter blir längre).
- Minskade utsläpp. Elektrifiering blir enklare då mindre transportrobotar inte har samma effektbehov eller totala batterikapacitet som elbilar eller ellastbilar. Autonoma transportrobotar för lättgods är en lösning på intermodalitet och last-mileproblematiken genom att både vara mer effektiva flexibla och gröna.
Levande landsbygd – Ökad ekonomisk styrka, minskad transportfattigdom och mer robusta landsbygder:
Transporter är avgörande för att kunna ha en levande landsbygd och möta ökad inflyttning. Att landsbygden kan göras mer levande är viktigt för inkludering i samhället och kvaliteten på samhällsväven (Missimer et al., 2017).
På grund av avstånden på landsbygden så blir tillgängligheten till transporter avgörande för förmågan att leverera samhällstjänster. Vi vill bl.a. att den växande målgruppen ”äldre” ska förbli friska och hemma i så stor utsträckning som möjligt och ge lägre kostnader och bemanningstryck för vård och omsorg.
Att stärka näringslivets konkurrenskraft:
Transportlogistiken är återkommande en begränsande faktor hos lokala verksamheter på landsbygden. Ofta utgör dessa verksamheter hubbar eller centrala hörnstenar för det lokala samhället och nya transportlösningar är nödvändiga för att dessa ska kunna förbli robusta under ökat tryck. För Norrlands gröna industrialisering är en ökad kapacitet att bosätta människor en förutsättning, och här kommer nya transportlösningar behövas för att kunna möta det enorma behovet. Tillgången till transporttjänster är avgörande för nästan all näringsverksamhet.
I denna systemdemonstrator har vi även med Bolidens Rönnskärsverken och deras behov av transporter inom anläggningen, inte bara till och från den. Liknande transportbehov, alltså utomhus i stora anläggningar, finns hos en stor del av den svenska basindustrin. Dess konkurrenskraft, effektivitet och hållbarhet skulle öka om ett nytt flexibelt, elektriskt och autonomt transportsystem kunde sättas i bruk. Rönnskärsverken är en mycket bra plats att börja på, inte minst för sitt vinterklimat. Före isen lägger sig i Bottenviken har Rönnskärsverken ett tydligt kustklimat men efter att isen lagt sig blir det ett inlandsklimat med torrare, strängare kyla, vilket ger en möjlighet att prova transporttjänsten i båda.
Sveriges beredskap måste stärkas:
Vid en mobilisering ska en stor mängd transporter plötsligt utföras där vi speciellt diskuterat att flytta förnödenheter och material från förråd till operationsområden. Den svagaste länken bedöms vara tillgången på chaufförer. En vintersäkrad autonom transportrobot vore en tänkbar lösning om den hade större lastförmåga och lång räckvidd. Om vi hade ett autonomt transportsystem som kunde genomföra en mobilisering öppnar det också för många andra användningsområden, inom civil beredskap såsom transporter vid skogsbränder och andra naturkatastrofer, och inom livsmedelsförsörjning. Med en annan mjukvara och nya navigeringsalgoritmer skulle samma hårdvaruplattform kunna användas inom jord- och skogsbruk. Detta skulle öka lönsamheten för dagens jord- och skogsbruk men också möjliggöra ny livsmedelsproduktion. En ökad tillgänglighet till billiga transporttjänster och kanske kylkedjor skulle ge möjlighet att tillvarata mer av bär och svamp, och kanske även fisk och kött. Det skulle också kunna skapa mer småskalig livsmedelsproduktion i hela landet vilket skulle göra en stor skillnad för Sveriges försörjningsförmåga. Inte minst i Norrland med sin unika växtsäsong skulle mindre, specialiserade livsmedelsnäringar kunna uppstå och vara både hållbara och ekonomiskt lönsamma. En design av dessa transporttjänster kan ske tillsammans med utvecklingen av en mobiliseringstransporttjänst för att skapa en större samhällsnytta samt nå en massmarknad med lägre transportkostnader.