Självkörande taxibilar finns redan i USA och Kina. I Europa diskuterar vi dock fortfarande mest hur autonoma transporter ska göras. I vårt europeiska arbetssätt skulle nästa steg vara att bilda ett levande labb där transporttjänster designas och testas tillsammans med användare.

Varför på landsbygden?
Av tekniska skäl bör det levande labbet vara på landsbygden eftersom den erbjuder en lägre trafiktäthet, enklare vägnät och mer toleranta mänskliga förare. Det är viktigt med en plats där det lokala engagemanget är högt från framtida verkliga användare och så att det finns en mängd verkliga transportbehov som ska tillgodoses. Därför etablerar vi ett europeiskt levande labb för autonoma transporter i Rödå-Tavelsjö och vi är ett stort konsortium med lokala, regionala, nationella och internationella aktörer kring detta.

Ett av de viktigaste värdeerbjudandena är att vi kan gå djupt in i transportbehoven och engagera befolkningen.
Ett annat värdeerbjudande är att det levande labbets transporttjänster kan samdesignas med de befintliga transporttjänsterna som erbjuds av Länstrafiken och Bussgods, båda projektpartners, på Länsväg 363 som går genom det levande labbet.

Transportsektorn genomgår för närvarande betydande förändringar, som involverar bränslen, förändrad demografi och nya transport-beteenden. Detta påverkar särskilt landsbygden där transporter är en central del av det dagliga livet, där transportutsläppen är som högst och där alternativen är mest underutvecklade. Detta kräver nya lösningar och målmedvetna ansträngningar med landsbygden som huvudfokus, för att verkligen göra framsteg och påskynda övergången till en hållbar och ekonomisk transportsektor.

Idag behandlar vi landsbygden, områden med de största utsläppen, som ett underordnat område och designar framför allt lösningar för att tillgodose stadsområdens transportbehov genom optimering för en klassisk ekonomisk genomströmning utan fokus på det faktiska nyttobehovet för samhället och planeten. Med autonom teknologi är vi nu i en ny fas av att kunna uppnå en mycket skalbar ekonomisk modell som vänder sig till områden med stora behov, snarare än att mätta en redan riklig stadsmiljö med transporttjänster.

Ett levande labb förankrat i landsbygdens behov är ett komplement till det befintliga innovationsklimatet och är nödvändigt för att kartlägga behoven och skapa ekosystem som kan hysa dessa autonoma lösningar. Dessa lösningar är nödvändiga för landsbygdens utveckling, dess framtida livskraft och för att uppnå ett mer rättvist och klimatneutralt transportsystem. Det levande labbet kommer att genomföra kartläggning av ett landsbygdssamhälles transportbehov, servicedesign kring dess behov, uppbyggnad av aktörsnätverk för leverans och skapandet av systemdemonstratorer som kommer att drivas i separata projekt. Syftet med detta levande labb är att generera de mest pressande och lovande lösningshypoteserna, med aktörskonstellationer, för att testas som verkliga systemdemonstratorer.

Tidigare projekt
Detta projekt kommer från nätverket ”Smart landsbygd”, finansierat av Vinnova och Drive Sweden, vars syfte var att identifiera de nyckelområden som behövdes åtgärdas för livskraftiga och levande landsbygdssamhällen. Transport och sjukvård identifierades som två centrala samhällsfunktioner som är nödvändiga för landsbygdens välbefinnande och upprätthållandet av den sociala strukturen och förtroendet för landet som helhet. En Vinnova-finansierad förstudie ”Äldre till maten” genomfördes i linje med detta levande labb och kartlade tillståndet, potentialen (specifikt för den växande äldre befolkningen) och hindren för att använda autonoma transporter för att skapa ekonomiskt lönsamma lösningar och samhällsekonomiska fördelar på landsbygden. Potentialen för autonoma fordon bedömdes som hög och hindren för att generera systemdemonstratorer i en specifik landsbygdsmiljö var praktiskt taget obefintliga.

Nuvarande utveckling av autonom fordonsteknologi utförs i stor utsträckning i urbana eller industriella miljöer, vilket begränsar algoritmernas förmåga att träna och lära. Homogeniteten i testmiljöerna begränsar teknikens framsteg. USA, Kina och några projekt i Europa har alla tester, även kommersiella, men inom redan transportmättade miljöer, vilket leder till liten transportnytta. Samhällsnytta för transporter är nyckeln till att få det större ekosystemet av aktörer att konvergera kring en lösning som kan leda till faktisk och bestående systeminnovation. Det nödvändiga steget i utvecklingen av autonoma transportlösningar (oavsett om det gäller transporter av människor eller varor) kräver testning i nya miljöer och i ett verkligt sammanhang som bidrar till ekosysteminlärning och genererar samhällsnytta.