Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. I cykelns barndom var fordonet mest en rätt otymplig leksak för rika. Med tiden förfinades tekniken och tvåhjulingen fick allt större betydelse i samhället, inte minst i kampen för kvinnlig frigörelse.

Till en början användes den för att frakta tunga saker, men efterhand blev den ett självklart redskap för att ta sig fram vintertid. Efter andra världskrigets slut har dock sparkstöttingen fört en tynande tillvaro.

Sveriges första järnväg för lokomotiv invigdes 1856. Järnvägen drogs till de nya industriorterna, samtidigt som nya industrier byggdes intill järnvägen. Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde möblera om hela landskapet, flytta samhällen, föra bränsle och energi dit det behövdes.

Länk: Förarlös tunnelbana i Köpenhamn (https://www.youtube.com/watch?v=d8PsJLScYL8).

För ungefär 100 är sedan fanns det 1500 bilar i Sverige. Idag finns det nästan 5 miljoner bilar. Bilen har förändrat hela vårt sätt att leva och bo. Till och med hur våra städer är byggda.

Länk:

Bil: Förarlös biltur med Waymo (https://www.youtube.com/watch?v=aaOB-ErYq6Y)

Lastbil: Einride har en operatör som kontrollerar flera förarlösa lastbilar samtidigt (https://www.youtube.com/watch?v=-7xg3DQyOXw).

En buss, även kallad omnibuss eller autobuss, är ett motorfordon avsett för vägtransport av många passagerare. Med omnibus menades från början ett för allmän persontrafik avsett fordon som inte löpte på räls. Hästomnibuss var en tidig form av kollektivtrafik.

Länk: (https://www.daimler.com/innovation/autonomous-driving/future-bus.html).

Under första världskriget användes den främst militärt men på 1920-talet inleddes motorcykelns guldålder. Från att ha varit en statussymbol och ett sportredskap för rika män och deras söner blev motorcykeln nu även ett transportmedel för tjänstemän och arbetare.

En snöskoter är ett terrängfordon med band och skidor avsett att köras i snö. Snöskotern är inte bara för nöje utan är också ett viktigt arbetsfordon. Rennäringen skulle idag ha det svårt att klara sig utan snöskotern. Kraftbolagen använder sig av snöskotern, för besiktning och röjning av kraftledningsgatorna. Polis, militär och naturbevakare löser en mängd olika arbetsuppgifter med hjälp av snöskotern. I det småskaliga skogsbruket är snöskotern också mycket användbar.

Drönare, även kallat obemannad luftfarkost eller UAV (engelska Unmanned Aerial Vehicle), är ett samlingsnamn på motorförsedda luftfartyg utan pilot ombord som kan flyga autonomt eller fjärrstyras. Drönare finns i alla storlekar; från luftfartyg på hundratalet gram som startas genom att kastas för hand till farkoster på tusentals kilo som startar och landas som vanliga flygplan.

Länk: Stor drönare för fraktflyg (https://www.youtube.com/watch?v=tXjTQuxC5_g&t=300s).

Under 1700- och 1800-talen genomfördes experiment med motoriserade helikopterliknande modeller, men utan större framgång. Det skulle dröja till 1900-talets början innan de första bemannade försöken kunde genomföras.

Länk: Är framtidens flygtaxi en förarlös helikopter? (https://www.youtube.com/watch?v=bkIZGRa7Uug).

Redan på 800-talet började människan göra ritningar som föreställde flygande farkoster människan kan använda sig av för att kunna flyga. Den första flygningen med ett flygplan framdriven av motorkraft genomfördes av Bröderna Wright  den 17 december 1903.

Länk: På väg mot fjärrstyrda fraktplan och passagerarflyg. (https://www.youtube.com/watch?v=w0Q4-EHxN00).